Standort in Deutschland, wo man günstige und qualitativ hochwertige Kamagra Ohne Rezept Lieferung in jedem Teil der Welt zu kaufen.

Wenn das Problem der Verringerung der Potenz berührt mich persönlich war ich schockiert, dass das passiert gerade mit mir viagra Übrigens jeder leisten und gibt eine sofortige Wirkung ohne Hausarbeiten Anwendungen.

Microsoft word - färöarnahistpersp2.doc

PEDAGOGIK – FYRA OLIKA PERSPEKTIV
Pedagogik kommer av det grekiska ordet paidagogos´: ”barnledare”, dvs slaven som förde
barnet till undervisningen
Didaktik kommer av det grekiska ordet didaktioks´: lämplig att undervisa och didaskein: lära
ut, undervisa
De tre didaktiska frågorna är:
(En teori om kunskap och lärande är avhängigt teoribildarens människosyn, samhällssyn och kunskapssyn.) Pedagogikens ursprung: filosofi 1910 Den förste pedagogikprofessorn i Sverige, i Lund, Bertil Hammer Två discipliner: psykologi ”avknoppades” ur pedagogiken Ur praktiskt filosofi uppstod sociologi
1. Olika infallsvinklar inom pedagogiken

Pedagogisk filosofi
Målsättning: skolans styrdokument med utgångspunkt i en kunskaps- och människosyn Värderingar: moral och etik (etik: moralens teori) Handlingsmönster: metod ( t ex Sokratisk majevtik) Gruppdynamik: lärare-elev, lärare-lärare, elev-elev, lärare-skolledare/förälder/politiker Socio- kulturellt lärande: utifrån våra erfarenheter uppfattar vi omvärlden Livsvärld och system: Jurgen Habermas ( 1929 - ):” Vid tvångsfria möten i livsvärlden utvecklar människan ett förnuft, en rationalitet som inte är instrumentell utan kommunikativ. Kommunikationen bör erbjuda bekräftelsemöjligheter och bidra till samförstånd. Samtalet skall syfta till ömsesidig förståelse mellan jämlikar och vara oförställt, sant. I språkligt samspel kan människor då begripliggöra sin omvärld, samordna sina handlingar och därmed förändra sig själva och de yttre villkoren”. Skolan – systemet – lägger hinder i vägen för det symmetriska samtalet.( Svedberg, Zaar Boken om pedagogerna, Liber 1998, s 283) Internationella jämförelser, t ex läroplansteori , ”alternativ” pedagogik m m Utvecklingsstadier ( Herbart, Piaget, Vygotsky, Fenomenologi (Edmund Husserl, 1859-1938). I Husserls tidigare skrifter hävdas att fenomenologin skall beskriva de psykiska fenomenen utan att försöka förklara dem orsaksmässigt. Analys av olika människors varseblivningar och uppfattningar om verkligheten, hur de är uppbyggda och i vilken utsträckning de är giltiga. Gestaltpsykologin bygger på fenomenologin. Den helhetsbild som medvetandet bygger upp av en rad enskilda element (sinnesförnimmelser) är mer grundläggande än elementen var för sig. Denna helhetsbild uppvisar egenskaper som inte kan hänföras till enskilda element eller en enkel summering av dessa. Fenomenografi. På 1970-talet utformade den s k Marton-gruppen (Ference Marton, f 1939) vid Göteborgs universitet en fenomenografisk pedagogik. Uppgiften var att förstå elevers uppfattningar av de företeelser och fenomen som de söker kunskap om. Lärarens roll: att försöka förstå det eleven förstår. Kvalitativt skilda sätt att erfara världen.
2. Några vetenskapsteoretiska tankemodeller

Positivism
Auguste Comte (1798-1857) Naturvetenskap, observation, experiment. Kunskap är atomistisk och additiv. Från del till helhet. John Locke ((1632-1704) Människan är tabula rasa – läraren flyttar kunnande från sig till eleven, eleven memorerar och återger lärarens kunskap Tolkningslära – den grekiske guden Hermes hade till uppgift att uttolka gudarnas vilja för människorna Kunskapsfältet vidgas till att omfatta människan som kulturvarelse. Ingen objektiv verklighet finns. Världen ses genom varje individs glasögon. Den hermeneutiska spiralen: Utgår från en helhet, bygger på med delar för en ny helhet osv. Den fenomenografiska pedagogiken utgår från ett hermeneutiskt tänkande. Utgångspunkten för läraren är elevens tankar och föreställningar, elevens sätt att skapa mening. Lärande handlar inte om överföring av information utan om förändring av uppfattning. (Ference Marton, Roger Säljö, Thomas Kroksmark m fl)
Kritisk teori
Kunskap uppstår när människan medvetandegörs om och frigörs
från det som binder henne.
Reflektion kring och kritisk granskning av tänkbara lösningar på
aktuella problem.
Läraren presenterar och strukturerar stoff men fungerar samtidigt
som handledare, samtalspartner och ”kritisk vän”.
Deltagarstyrning, problembasering.
Människan är inte bara formad av arv och miljö utan har också en
skapande roll i samhällsutvecklingen. Självreflexion är viktig.
Forskaren är en aktiv deltagare i en förändringsprocess, (aktionsforskning). Jfr bl a med lärarens roll i PEEL (Project for Enhancing Effective Learning).
Det är naturligtvis inte täta skott mellan dessa modeller – de flesta forskare och praktiker
hämtar teorier och metoder från olika traditioner – intar ett eklektiskt förhållningssätt.
Immanuel Kant (1724-1804) byggde både på Platons (427-347 f Kr) rationalism, dvs att
kunskap är medfödd och frigörs genom logiskt-begreppsligt tänkande, deduktion, och på
Aristoteles (384-322 f Kr) tankemodell, empirismen, att vi genom observationer och
induktion får kunskap. (Aristoteles erkände dock Platons intellektuella reflexion och
kombinerade dennes och sin egen vetenskapliga modell.)
Men Kant betonade att människans uppfattning av omvärlden är en konstruktion av hennes
eget medvetande och hans filosofiska syn benämns konstruktivism.
Vi kan bara bli medvetna om ”das Ding fur mich”, aldrig ”das Ding an sich”.
3. Pedagogiska skolor
Majevtik

Sokrates undervisningsteknik, förlöste den kunskap som finns hos människorna
Behaviourism
John B Watson (1878-1958) Alla har samma genetiska förutsättningar, miljön betyder allt. Operant betingning: Organismens inlärning är beroende av de belöningar eller bestraffningar som följer på ett beteende som skall läras. Bhurrus Fredrick Skinner (1904-1990): stimuli – respons (S R ). “Ge mig ett antal barn och jag skall betinga dem så att en blir diktare, en tjuv, en idrottsman och en matematiker.” Direkt inlärning: trial and error samt indirekt inlärning: observationer av omgivningen. Språk som nonchaleras sorteras ut. Programmerad inlärning, inlärningsstudio. Social teknologi, risk för avhumanisering. Psykiatri: beteendemodifikation, systematisk desensibilisering – skapar ångesthierarkier och lär patienter successivt handskas med farliga situationer. (Jämför operant betingning med klassisk betingning – vid en signal, som förknippades med mat, började hundarna salivera. Pavlov, slutet av 1800-talet).
Kognitiv teori
Kognition: tanke, intellekt. Hur får människan kunskap om verkligheten? Metakognition: Vi tänker om hur vi tänker Jean Piaget (1896-1980) Stadie-teori, en genetiskt betingad utvecklingsteori: Barnet genomgår vissa stadier: 0-2 år: senso-motoriskt, 2-6 år: för-operationellt, 6-11 år: konkret operationellt stadium och 11-ca 15 år: formellt operationellt stadium. Undervisningen skall anpassas efter detta. Lika för alla barn. Kritik från bl a fenomenograferna: Piaget tog inte hänsyn till barnets sociala verklighet. Skolan skall anpassas efter barnet, eftersom barn tänker på ett kvalitativt annorlunda sätt än vuxna. Dialogpedagogik, elevaktivt arbete. Barnet skall självt konstruera sin version av samhället. Människan har två sätt att ta sig an ny information för att bringa jämvikt i sitt tänkande, nämligen genom assimilation och ackommodation (förstärkning och omstrukturering). Jerome S. Bruner (1915-) Ny kunskap fogas in i tidigare förvärvad kunskap (jfr Piaget). Minnets viktigaste uppgift: att kunna plocka fram kunskap ur vårt mentala lager. Hur har erfarenheter kodats och bearbetats? Vilken beredskap har vi för att utnyttja våra intellektuella resurser för analys och syntes av verkligheten? Processen är viktig för att bearbeta information på olika sätt. (jfr Problembaserat lärande) Lev Vygotsky (1896-1934) Stadier som är stabila eller sensitiva, då barnet lär sig mycket. De oroliga eller kritiska perioderna infaller direkt efter födseln, därefter vid 1, 3, 7 respektive 13 års ålder. Läraren måste utmana barnets föreställningar, problematisera lärandet. Läraren skall ställa krav som ligger strax över den nivå där barnet befinner sig.
Psykodynamiskt
En dynamisk växelverkan mellan den växande och perspektiv
dennes omgivning har gett upphov till benämningen ”psyko-dynamisk” teori. Simund Freud (1856-1939) Att frilägga, medvetandegöra och fokusera på bakomliggande problem – och därmed ha möjlighet att upplösa dem. Psyko-sexuella faser i utvecklingen. Tre system i psyket: 1. Ett omedveten 2. Ett förmedvetet (återerinran av drömmar) 3. Ett medvetet. Jagets försvarsmekanismer ( s 139) Karen Horney (1882-1952) Våra problem skall också sökas i den kultur och den civilisation i vilken vi lever. Konsekvenser för pedagogiken: Lyssna, försöka att förstå ”konstiga handlingar”. Erik Homburger Erikson (1902-) Sociala krav och mönster har ett avgörande inflytande på barnets psykiska utveckling. (Psyko-sociala kriser) Intresse för människans medvetna ställningstagande till livets utmaningar. Kritiska perioder (8) – fastypiska behov. Eriksson studerar identitetsbildning utifrån de specifika förväntningar och krav som varje kris ställer. (Barnet och samhället, 1950, Ungdomens identitetskriser, !968) Konsekvenser för pedagogiken: Stöd till barnet, tonåringars behov av hjälp för att hitta sig själva, den vuxnes behov av stöd för att utvecklas. 4. Nio betydelsefulla pedagoger

Den tjeckiske pedagogen Johan Amos Comenius ( 1592-1670) formulerade VAD, HUR,
VARFÖR? – frågorna i sin bok Didactica magna, ”Stora undervisningsläran”, år 1630.
Undervisning och inlärning (lärande) utgör komplementära storheter. Konkretion viktigt.
Johann Heinrich Pestalozzi (1746-1827), schweizisk pedagog och författare: folkskolans
fader. Allsidig och harmonisk personlighetsutveckling, fostran till gemenskap. Hjälp till
självhjälp. Lära att lära – mindre betoning på kunskapsmängd. Rörelsernas och arbetets
uppfostrande betydelse. Trots Pestalozzis praktiska misslyckanden kom hans teorier att få
stark betydelse för pedagogiken ända fram till våra dagar. Skolbyn Pestalozzidorf i Schweiz
drivs med frivilliga gåvor och där bor och undervisas föräldralösa flyktingbarn från hela
världen. Pestalozzi-byar finns bland annat i Tyskland, Indien och England.
Den tyske pedagogen och psykologen Johan Friedrich Herbart (1776-1841, Kants
efterträdare som professor i Königsberg 1809 och starkt påverkad av Pestalozzi)) delade upp
undervisningen i en Vad-fråga (ämnesteori) och en Hur-fråga (ämnesmetod) och begränsade
därmed den komplexa syn på undervisning som Comenius hade.
Herbartianerna, med sin etiska inriktning, strävade efter att utveckla barnets intellektuella,
sociala och sedliga tillväxt. Etiken definierar målet, psykologin visar på vägen. ”Psychologie
als Wissenschaft ,1824-25, anses vara det första arbetet i en från den spekulativa filosofin
skild psykologi. Undervisningen bör syfta till att väcka ett mångsidigt intresse hos eleven.
Därigenom ökas elevens föreställningsmassa och gör henne/honom mottaglig för nya
kunskaper. Metod: Styrning, disciplin och instruktion. Fem steg i undervisningsprocessen:
Förberedelse (återkoppling till tidigare inlärning), presentation (introduktion av nytt stoff),
association (jämförelse, analys, kontrastering), systematisering (till vad kan man använda
detta?) och slutligen tillämpning.
Reaktionen mot Herbart : Både i Europa och i USA började man i slutet av 188-talet och
början av 1900-talet diskutera utbildningens nytta istället för fostransaspekten. Arbetskraften
skulle kvalificeras! Mål och verksamhet var en del av det politiska livet. Progressivismen
uppstod: i en av sina första artiklar kritiserar John Dewey (1859-1952) Herbarts
utbildningsfilosofi: Stoffet skulle anknyta till elevernas intressen och kunskapens nytta – en
kritik av själva det herbartianska fundamentet, etiken. Progressivismen hade fyra hörnpelare:
1. Breddning av skolans funktioner, även elevens sociala verklighet uppmärksammas. 2. Man tar hjälp av forskning inom psykologi och socialvetenskap för att utveckla 3. Anpassning av undervisning till olika individer och socialgrupper 4. Kultur kan demokratiseras utan att vulgariseras Skolan blir ett instrument för att förändra samhället, men skolan skall ändå vara nyttig både för eleven och samhället. Nu handlar det inte bara om att reproducera en kultur utan att producera en framtid. Dewey hade en pragmatisk kunskapsuppfattning. Han använde själv termen instrumentalism – tänkandet är ett instrument för handlandet. Hur skall en ny demokratisk människa danas i ett föränderligt samhälle? The School and Society publicerades 1899.. Instrumentalismen innebar i sin tillämpning att undervisningen skulle byggas upp så att eleven skulle använda ting och begrepp – världen skulle bli synlig – ”learning by doing”. Ett antal efterföljare: William Kilpatrick med projektmetoden där eleverna arbetade i grupp med självvalda uppgifter och därigenom också lärde sig vilken betydelse gruppen har; Helen Parkhurst med den s k Daltonplanen, där man skulle lösa upp timplanen och arbeta med betingsläsning; Georg Kerschensteiner med arbetsskolor – yrkesinriktade fortsättningsskolor
Celestin Freinet (1896-1966 ) skapade ”arbetets pedagogik” utifrån en materialistisk
människo- och samhällssyn. I början av 30-talet startade Freinet en skola i ett bergsområde i
Vence. Handens och hjärnans arbete värderas lika.

Paulo Freire
(1921-) kallade sin första bok Utbildning för befrielse (1967). Hans andra
huvudarbeten är Pedagogik för förtryckta (1970) och Kulturell kamp för frihet (1972). 1998
gav han ut boken Teachers as Cultural Workers.
Loris Malaguzzi (1921-1994) var eldsjäl och inspiratör för de kommunala förskolorna i den
norditalienska staden Reggio Emilia, start 1945 . ”Det finns inga absoluta sanningar” ,
”Lydiga människor är farliga människor” och ”Barn har hundra språk” är tankar som styr
pedagogiken.
Maria Montessori (1870-1952 ) baserade sin pedagogik på en psykologisk teoribildning som
beskriver tänkandets utveckling och struktur – likheter med Piagets kognitiva psykologi. Hon
omsatte sina idéer i Casa dei Bambini under 1900-talets första decennium. Sina erfarenheter
skrev hon om 1909 i Il metodo della pedagogia scientifica.
Rudolf Steiner (1861-1925) skapade Waldorf-skolan, som hämtar sin näring ur antroposofin.
Människans andliga utveckling är central. Den första skolan startades i Stuttgart 1919 för
barnen till arbetarna vid cigarrettfabriken i Waldorf-Astoria.
Ingrid Kjellqvist, Birgitta Sjöblom juni 2004

Source: http://www.flb.fo/sommerskole/Dokument/Firaolikapersp.pdf

Microsoft word - stoccaggio farmaci errori bis lavoro definitivo.doc

IL FARMACO IN REPARTO: DICEMBRE/’07 RACCOMANDAZIONI Gestione del rischio clinico legato alle terapie Il percorso sicuro del farmaco dall’approvvigionamento allo stoccaggio Aquilanti Luigi Canonici Martina Farmacista Specializzanda Ospedale Belcol e Viterbo Dell’Orso Bruna Modesti Luciano Coordinatore assistenziale Ortopedia Ospedale Tarquinia To

Garden bumblebees.qxp

Attracting bumblebees and making artificial bumblebee nest sites in the garden Seven species you might meet in the garden Workers hatched early in the year are much smaller than later siblings. White-tailed Red-tailed Bombus terrestris Buff-tailed bumblebee. Bombus lapidarius Red-tailed bumblebee. Bombus lapidarius Bombus terrestris Bombus horortum '

Copyright © 2010-2014 Internet pdf articles