Standort in Deutschland, wo man günstige und qualitativ hochwertige Kamagra Ohne Rezept Lieferung in jedem Teil der Welt zu kaufen.

Wenn das Problem der Verringerung der Potenz berührt mich persönlich war ich schockiert, dass das passiert gerade mit mir levitra Übrigens jeder leisten und gibt eine sofortige Wirkung ohne Hausarbeiten Anwendungen.

Glimnet.se.digitest.biz

LIKABEHANDLINGSPLAN

INNEHÅLL
Vår värdegrund
kränkande behandling


VÅR VÄRDEGRUND
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade
med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av
broderskap.
(FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna)
Glimåkra folkhögskolas måldokument beskriver arbetet här utifrån alla människors lika värde
och med en kristen skapelse- och förvaltarsyn. Glimåkra folkhögskola vill stimulera personlig
utveckling och ansvarstagande för andra människor. Skolan verkar också för att prioritera
funktionshindrade, korttidsutbildade, kulturellt och socialt missgynnade grupper.
Syfte
Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta
hänger i sin tur samman med hela skolans verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör
ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på skolan, dvs. elever, personal och andra
personer som är delaktiga i skolans verksamhet.
Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner
sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller
miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår
arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Vi är varandras
arbetsmiljö.
Syftet med denna likabehandlingsplan är att:
motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning, sexuella trakasserier, homofobi och rasistiska beteenden.
Mål
Var och en som arbetar eller är kursdeltagare på Glimåkra folkhögskola ansvarar för sina
handlingar och för att likabehandlingsplanen efterlevs samt verkar för ett kreativt och
stödjande klimat. Att ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling handlar
mycket om att alla tar sitt ansvar. Det innebär också att bry sig om. Att ha mod att fråga och
att lägga sig i, utan att kränka. Detta innebär inte bara att bry sig om sig själv, utan även om
andra.
• Alla som arbetar på Glimåkra folkhögskola, elever såväl som personal, skall mötas • Alla skall känna sig trygga i skolan och på arbetet. • Anställda skall ges möjlighet till kompetensutveckling i hur kränkningar förebyggs, • Alla samverkar och arbetar aktivt i det förebyggande arbetet.
Vad säger lagen
Brottsbalken
5 kap. 3 § brottsbalken
Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat
skymtligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2
§, för förolämpning till böter. Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex
månader.
16 kap. 8 § brottsbalken
Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för
folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller
etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till
fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.
Lag om förbud mot diskriminering (2003:307)
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder.
Jämställdhetslagen (1991:433)
1 § Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete,
anställnings- och arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i
arbetslivet). Se folkhögskolans särskilda jämställdhetsplan.
Lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (1991:130)
1 § Denna lag har till ändamål att i fråga om arbete, anställningsvillkor och andra
arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet främja lika rättigheter och möjligheter
oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder
(1999:132).
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering i arbetslivet av personer med
funktionshinder.
2 § Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom
fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning
(1999:133).
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell
läggning.
2 § Med sexuell läggning avses homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning.
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn
och elever (2006:67).
1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan
kränkande behandling.
Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen.
(Folkhögskolor lyder inte under skollagen, men vi väljer ändå att hänvisa även till denna
lag.)
Arbetarskyddslagen (2002:738).
28 § Om det i arbetet förekommer trakasserier eller annat osakligt bemötande av en
arbetstagare som medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa, skall arbetsgivaren
sedan han fått information om saken med till buds stående medel vidta åtgärder för att
avlägsna missförhållandet.
Arbetsmiljölagen
Alla som genomgår utbildning likställs med arbetstagare (3 § punkt 1). Arbetsmiljölagen
gäller alltså för dem. Vissa regler gäller inte för elever, istället finns särskilda föreskrifter om
elevskyddsombud i 6 kap. 17 – 18 §§.
1a § Arbetsgivare och arbetstagare/elever skall samverka för att åstadkomma en god
arbetsmiljö.
Definitioner
Vad är en kränkande behandling?
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. Kränkningen är ett uttryck för makt och förtryck. Faktorer som kön,
socioekonomisk bakgrund och etnicitet är betydelsefulla faktorer i de maktstrukturer som
finns i samhälle och skola. Strukturerna upprätthålls av normer. Att avvika från normen, att i
något avseende uppfattas annorlunda, är ofta en grund för kränkning.
Kränkningar kan i sitt uttryck vara:
fysiska (t ex att utsätta någon för slag, knuffar och tafsande)
verbala (t ex att hota eller kalla någon för hora eller bög)
psykosociala (t ex att utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning)
text- och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)
Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även institutioner, som t ex skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas kränkande. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningen utförs av och drabbar såväl elever som personal. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt – ledsen, arg, sårad eller skadad – alltid måste tas på allvar. Individens subjektiva upplevelse är en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Lagen använder en uppdelning av kränkningarna som hänvisar till typ av kränkning. Trakasserier/kränkande särbehandling Trakasserier/kränkande särbehandling är ett uppträdande som kränker en elevs/anställds värdighet och har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller är av sexuell natur. Trakasserier/kränkande särbehandling är ett upprepat negativt uppförande som fortgår en längre tid. Ibland kan även en engångssituation vara så allvarligt att den kräver åtgärder. Trakasserier/kränkande särbehandling är när en person känner sig försvarslös eller inte klarar av situationen själv.  Ordlösa budskap, som minspel, blickar och gester  Isolering från arbetsgemenskapen, klassgemenskapen, t ex genom att inte tala eller förbjuda andra att tala med den utsatta personen, att inte hälsa, lyssna, att begränsa åsiktsyttringar, avbryta när den drabbade talar, isolera en person så att han eller hon tvingas arbeta avskilt från gruppen.  Fortsatt ogrundad kritik av arbetet/skolarbetet, inte lämna information, ge uppgifter som är meningslösa eller ovärdiga, omöjliga uppgifter eller lämna den drabbade utan arbete  Ifrågasättande av en persons anseende eller position, t ex genom att sprida felaktig information, förtala, skälla ut, förödmjuka eller håna en person  Kränkning av den personliga integriteten, t ex skrik, fysiska angrepp, muntliga och skriftliga hotelser, direkt våld eller sexuella trakasserier och antastande Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är ett nytt begrepp som innebär ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet, t ex mobbning. Detta begrepp har införts för att täcka in alla former av kränkningar, även de som faller utanför de fem diskrimineringsgrunderna (se lagen om förbud mot diskriminering sid 3). Mobbning Mobbning sker när en person upprepade gånger och under en viss tid upplever sig utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer. Den eller de som mobbar har makt över och förtrycker den som utsätts. Ojämlikheten i makt skiljer mobbing från konflikter/meningsskiljaktigheter. I en konflikt är parterna relativ jämbördiga och det finns en ömsesidighet i konflikten som inte existerar i mobbingsituationen. I lagtext förekommer uttrycket mobbning endast i skollagen. I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:69) ingår begreppet i annan kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t ex sina strukturer och arbetssätt upplevs kränkande. En person missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan person har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet rör kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. En person missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutral men som i praktiken särskilt missgynnar en elev/anställd med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Order eller instruktion om diskriminering av en person i verksamheten. Repressalier En arbetsgivare/skola får inte utsätta en arbetstagare/elev för repressalier på grund av att han/hon anmält arbetsgivaren eller annan ansvarig för diskriminering, påtalat diskriminering eller medverkat i en utredning som har med diskriminering att göra. Förbud mot repressalier gäller också om anställd/elev avvisat sexuella närmanden. Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur, som kränker elevens eller personalens integritet på arbetsplatsen. (6 § jämställdhetslagen) Definitionen omfattar två olika typer av kränkningar, dels kränkningar på grund av det kön du tillhör, dels kränkningar av sexuell natur. Trakasserier grundade på kön (ovälkommet uppträdande grundat på kön) är beteenden som svärtar ner eller förlöjligar en person på grund av hennes eller hans kön. Exempel är:  Nedsättande skämt om kvinnor eller män.  Det kan också handla om att kvinnor osynliggörs, kanske inte kommer till tals på  Att män på en kvinnodominerad utbildning eller arbetsplats inte blir tagna på allvar Trakasserier av sexuell natur (ovälkommet uppträdande av sexuell natur) kan handla om krav på sexuella tjänster eller at ett sexuellt förhållande uppenbart eller underförstått ställs om villkor för t ex anställning eller andra tjänster/förmåner. Det är också fråga om sexuella trakasserier när ord eller handlingar med sexuell innebörd skapar en kränkande eller hotfull skolmiljö eller hindrar eller stör elev/anställd i arbetet. Exempel på sådana sexuella trakasserier är:  Tafsande eller annan ovälkommen beröring av sexuellt slag.  Ovälkomna sexuella anspelningar, blickar, gester eller tilltalsord.  Ovälkomna sexuella kommentarer om utseende, klädsel eller privatliv.  Runda ord, pornografiska bilder.  Ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster eller ett sexuellt förhållande.
Ansvar
Alla på Glimåkra folkhögskola skall informera sig och vara välinformerade om skolans
likabehandlingsplan och skolans syn på konsekvenserna av diskriminering och kränkande
behandling. Folkhögskolan skall ha en tydlig organisation som aktivt jobbar för både en
positiv skolkultur och mot diskriminering och kränkande behandling.
Var och en som arbetar på Glimåkra folkhögskola ansvarar för sina handlingar och för att
likabehandlingsplanen efterlevs samt verkar för ett kreativt och stödjande klimat. Detta
innebär att var och en måste ta konsekvenserna av sitt handlande.
Varje elev/anställd som upplever sig behandlad på ett kränkande sätt, skall uppleva att han
eller hon får ett tillräckligt stort stöd från skola/arbetsgivare och att dessa vidtar de åtgärder
som är nödvändiga.
Arbetsgivaren – skolledning – rektor
• Har det yttersta ansvaret för att uppmärksamma, utreda och åtgärda kränkning, hot • Ansvarar för att likabehandlingsplanen revideras årligen, aktualiseras, följs upp och • Arbetsgivaren/skolrådet ansvarar för att skyddsombud finns för personal och elever. • Ansvarar för att stöd ges till elever och personal som utsatts för någon form av • Ansvarar för att polisanmälan sker, när så är nödvändigt med avseende på likabehandlingsplan och riktlinjer. (Se policydokument angående polisanmälan.) • Ansvarar för att åtgärdsplan upprättas. • Ansvarar för kontakter med elev, skolledning, vårdnadshavare (för elever under 18 år) • Ansvarar för att uppmärksamma, utreda och åtgärda kränkningar som anses mindre grova. Samråd skall ske med rektor och eventuellt med elevvårdsansvarig. • Rapporterar till rektor/skolledning all information om kränkande behandling, hot eller • Informerar och aktualiserar likabehandlingsplanen i början av varje läsår. • Skall vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera situationer med anknytning till likabehandlingsplanen. • Utanför lektionstid är all personal på skolan skyldig att rapportera när de bevittnar kränkningar. Man kan då vända sig till kursansvarig, skolledning eller kurator. • Uppmanas att ta ställning mot all form av kränkande behandling. • Uppmanas att reagera när någon bryter mot de gemensamma reglerna. Det är inte att skvallra utan ett sätt att bry sig. Kontakta då närmast ansvarig, lärare eller kursansvarig, • Uppmanas att tala om problemet och söka stöd genom klasskamrater eller skolans • Ansvarar för att ta emot erbjudande om hjälp och bearbetning och att aktivt ta del i • Arbetar för att motverka all form av kränkande behandling. • Ansvarar för att rapportera bevittnade kränkningar av kursdeltagare till kursansvarig, • Uppmanas att agera i samband med egna upplevda kränkningar eller bevittnade kränkningar inom arbetsgruppen. Kontakta närmast ansvarig chef eller skolledning. • Ansvarar för att söka stöd i den egna arbetsgruppen. • Ansvarar för att ta emot erbjudande om hjälp och bearbetning och att aktivt ta del i • Under lektionstid har varje lärare ansvar för arbetsmiljön. På fritiden har i förekommande fall assistenter ansvar för den psykosociala miljön. I de fall kränkningar förekommer bör detta uppmärksammas. Agera och/eller rapportera. • Vid upprepade kränkningar och där åtgärder inte förändrat situationen skall kursansvarig kontaktas. Kursansvarig kan välja att själv åtgärda eller att föra problemet vidare till skolledning/rektor, beroende på kränkningens omfattning och art. • Vid grov kränkning, mobbning rapporteras händelsen, händelserna omedelbart till
Förebyggande arbete
Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering bedrivs på tre nivåer
I detta arbete måste alla hjälpas åt, elever och anställda. Det är allas ansvar att kränkningar inte förekommer. Det förebyggande arbetet integreras som en naturlig del i skolans övriga verksamhet. Förebyggande åtgärder på skolnivå
• Tydliga budskap från alla på skolan att kränkningar och diskriminering inte
• Verka för att stärka elevernas – individuellt såväl som i grupp – ställning via ökat • Lärare och övrig personal iakttar i sitt uppträdande mot elever och varandra ett demokratiskt och ickekränkande förhållningssätt. • Skolan ansvarar för att skyddsombud finns för personal och elever. • Skyddsombud/fack ska informeras om hur man förebygger och åtgärdar kränkande särbehandling. En medvetenhet ska skapas om vad kränkande särbehandling och trakasserier innebär och hur de kan motverkas. • Anordna kompetensutveckling i mobbningsfrågor för samtlig personal.
• I skolråd, personalmöte och lärarråd regelbundet och systematiskt behandla den
psykosociala arbetsmiljön för såväl elever som personal. • Stor kraft läggs på att skapa en trygg miljö i klasserna och på hela skolan. • Skolan verkar för att genomföra trivselfrämjande aktiviteter. • Uppmuntra och stödja elevsociala aktiviteter som ordnas av eleverna själva och/eller • Personalgemensamma/kursöverskridande aktiviteter för att ge elever/personal möjlighet att träffas och lära känna varandra över kurs- och arbetsgruppsgränserna. • Likabehandlingsplanen revideras årligen.
Förebyggande åtgärder på grupp/individnivå

• Kursansvarig har huvudansvaret för elevvårdsarbetet i gruppen. • Regelbundna samtal i klasser och personalgrupper om kompisskap, demokratiska värderingar, relationer, förhållningssätt och normer. • Eleverna görs delaktiga i arbetet mot kränkning och diskriminering genom klass- och • Kursansvarig har en genomtänkt introduktion med nya elever vid skolstarten och för de elever som börjar senare på året. Ny personal introduceras av ansvarig arbetsledare. • Varje lärare har en god närvarokontroll och kursansvarig följer upp elevernas frånvaro noggrant. Frånvaro kan vara en indikation på otrivsel och kränkande behandling. Även anställdas frånvaro följs upp i detta avseende av skolledningen. • Kursansvarig tar upp frågor kring elevernas trivsel i skolan vid utvecklingssamtal. • Alla lärare har ett ansvar för att arbetet i klassen/gruppen präglas av samarbete, trygghet samt ömsesidig hänsyn och respekt. • Vid grupparbeten ska läraren styra gruppernas sammansättning så att inslag av
Förebyggande arbete – exempel på konkretisering

Det konkreta arbetet kan variera från läsår till läsår, men utgår alltid från
likabehandlingsplanen.
• Information till elever, personal och eventuellt vårdnadshavare. • Kartläggning av trivsel, inflytande och förekomst av kränkande behandling. • Kontinuerliga värdegrundsdiskussioner
Att upptäcka kränkande behandling
Det är viktigt att skolan på ett systematiskt sätt skaffar sig kunskaper om den aktuella
situationen. Den utsattes subjektiva upplevelser av det inträffade är utgångspunkten för en
bedömning av och utredning kring vad som hänt.
• Regelbundna samtal med kursansvarig, mentorssamtal, enskilt och med klass, • Kursansvarig genomför utvecklingssamtal varje termin där elevens situation i skolan och i klassen och hans/hennes relationer till lärare och kamrater diskuteras. Skolledningen genomför medarbetarsamtal med alla anställda. • Varje läsår genomför kurator en enkätundersökning i varje klass, för att få en överblick över den psykosociala miljön i klassen och skolan. Resultatet från enkäten ligger till grund för det fortsatta arbetet under läsåret. Om det framkommer att kränkande behandling förekommer i en grupp måste åtgärder sättas in. Se under ”Ansvar” sid 8-9. • Stor frånvaro kan vara ett tecken på att eleven kränks. • All personal är observant på symboler, märken, klädsel, attityder och föreningsverksamhet som har ett budskap som strider mot vår värdegrund och som innebär att elever/anställda kränks eller diskrimineras på skolan.
Åtgärder i samband med kränkande behandling
Alla åtgärder skall grundas på utredning som alltid skall göras så fort misstanke uppstår om
kränkande behandling. Beslut om och genomförande av insatser skall ske skyndsamt.
För elever under 18 ser rektor/kursansvarig till att vårdnadshavare informeras om det uppstår
problem och svårigheter. För elever över 18 år krävs elevens samtycke om anhöriga ska
informeras.
En utgångspunkt är att den som uppger att han/hon blivit kränkt alltid tas på allvar. Om det
finns behov skall ett åtgärdsprogram upprättas för elev som är inblandad i en kränkande
behandling. Detta gäller såväl för den utsatta eleven som för den/de som utfört kränkningen.
Eventuella vårdnadshavare skall ges tillfälle att medverka vid upprättandet av
åtgärdsprogrammet.
• Samtal med den kränkta/diskriminerade och den kränkande/diskriminerande sker var för sig. Samtalen genomförs av lärare/kursansvarig/rektor/kurator beroende på situationen. Se vidare under rubriken ”Ansvar”. • Nya samtal genomförs med båda parter för att höra om kränkningen/diskrimineringen • Vid upprepad kränkning/grov kränkning/diskriminering upprättas alltid ett åtgärdsprogram som dokumenteras i en handlingsplan. Inför handlingsplanens upprättande sammankallar rektor/kursansvarig/kurator berörda personer. • Om en anställd på skolan är en av parterna i kränkningen/diskrimineringen ansvarar • I varje enskilt fall görs en bedömning om kränkningen/diskrimineringen är så allvarlig att den skall anmälas till polis och/eller socialtjänst. • Kurator erbjuder stödsamtal med den som utsatts för kränkning/diskriminering. För anställda kan samtalsstöd erbjudas utifrån. 2007-08-30 Eno Personalmöte, skolråd 2008-08-25 Eno/TB Granskat och redigerat.

Source: http://glimnet.se.digitest.biz/w24/upload/filer/gfhsk_likabehandlingsplan.pdf

Microsoft word - cv still.docx

Sesso F | Data di nascita 01/08/1971 | Nazionalità italiana Docente di Patologia Clinica presso il Corso di Laurea del e Professioni Sanitarie in Igiene Dentale, l’Università di Docente presso i corsi di aggiornamento professionale organizzato dal ’ Assiprofar-Federfarma (“Il farmacista e Responsabile tecnico Mineralometria Ossea Computerizzata (MOC) presso studio Scud

w.ctrose.org

PURDUE EXTENSION Landscape & Ornamentals Department of Entomology HOME LANDSCAPE AND NURSERY INSECTICIDES Clifford S. Sadof, Extension Entomologist Recently, several commonly used insecticides for the control of insects on woody landscape plants have been Insecticides That Are Being Phased Out taken off the market. As a result, it’s becoming difficult for homeowners an

Copyright © 2010-2014 Internet pdf articles