New.folketingsbilag.dk

Europaudvalget, Skatteudvalget 2011
KOM (2011) 0121 Bilag 4, SAU alm. del Bilag 213
Offentligt
Subsidiaritetsprövning av direktivförslagom en gemensam konsolideradbolagsskattebas (CCCTB) Utskottet prövar i detta utlåtande kommissionens förslag om direktiv omen gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB), KOM(2011) 121.
Utskottet anser att förslaget inte i sitt nuvarande skick till alla delar är utformat så att det är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet före-slår därför att riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande i ärendet.
Till utlåtandet har en reservation (M, FP, C, KD) lämnats.
Sammanfattning . 1Utskottets förslag till riksdagsbeslut . 3Redogörelse för ärendet . 4 Ärendet och dess beredning . 4Direktivförslagets huvudsakliga innehåll . 4 Inledning . 6Subsidiaritetsprincipens tillämpning i detta ärende . 6Regeringens bedömning . 7Utskottets ställningstagande . 8 Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) (M, FP, C, KD) . 9 Bilaga 1Förteckning över behandlade förslag . 11 Bilaga 2Motiverat yttrande från Sveriges riksdag . 12 Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam kon-
soliderad bolagsskattebas (CCCTB)
Riksdagen beslutar att avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets,
rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga
2.
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), JennieNilsson (S), Ulf Berg (M), Fredrik Olovsson (S), Lena Asplund (M),Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), GunnarAndrén (FP), Christina Karlsson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson(S), Helena Leander (MP), Lars Gustafsson (KD), David Lång (SD), JacobJohnson (V) och Johnny Munkhammar (M).
Riksdagen har getts möjlighet att lämna ett motiverat yttrande över kom-missionens förslag om direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskat-tebas (CCCTB), KOM(2011) 121 slutlig. Kammaren hänvisade den29 mars 2011 kommissionens förslag till skatteutskottet. Fristen för attavge ett motiverat yttrande går ut den 18 maj 2011.
Skatteutskottet beslutade den 14 april 2011 att begära information av regeringen om hur den bedömer förslagets förenlighet med subsidiaritets-principen. Regeringen redovisade den 19 april 2011 sin bedömning ifaktapromemoria 2010/11:FPM96.
Direktivförslagets huvudsakliga innehåll Kommissionen föreslår skatteregler på EU-nivå som ska vara tillgängligaför företag och företagsgrupper inom EU som väljer att beskattas enligtdessa regler i stället för att beskattas enligt nationella skatteregler. Direktiv-förslaget innehåller bestämmelser om vilka intäkter som ska vara skatteplik-tiga, avdragsrätt, behandling av förluster, värderingsprinciper, avsättningar,avskrivningar, omstruktureringar, regler som ska motverka missbruk, reglerom räntebetalningar till närstående företag med hemvist i ett tredjelandsamt CFC-regler m.fl. regler som måste finnas i ett bolagsskattesystem.
Från ett koncernperspektiv innebär reglerna att skattepliktiga inkomster(respektive förluster) hos alla företag i koncernen ska beräknas enligt degemensamma reglerna och läggas samman (konsolideras) till en enda postsom blir det skattemässiga resultatet för koncernens samlade verksamhet.
Företag som valt att ingå i systemet måste kvarstå i systemet under fem år.
Förslaget innehåller regler om hur en koncerns skatteunderlag ska förde- las mellan de medlemsstater där koncernen har verksamhet. Tre likvärdigtviktade faktorer ska ligga till grund för fördelningen, nämligen arbetskraft,tillgångar och försäljning. Faktorn arbetskraft bör enligt förslaget beräknaspå grundval av lönekostnader och antalet anställda (varvid respektive postfår en viktning på ½). Faktorn tillgångar bör enligt förslaget utgöras avsamtliga materiella anläggningstillgångar. Faktorn försäljning bör enligt för-slaget tas med för att destinationsmedlemsstatens intressen ska beaktas påett skäligt sätt. Dessa faktorer och viktningen av dem avses medföra attvinsten beskattas där den har intjänats. En skyddsklausul ska medge att enalternativ metod används, om resultatet av fördelningen inte ger en rättvi-sande bild av affärsverksamhetens omfattning. Varje medlemsstat ska beskatta sin andel av koncernens skattebas med sin egen bolagsskattesats.
Koncernens konsoliderade deklaration ska hanteras av skattemyndigheten idet land där koncernens moderbolag har sin hemvist.
Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen är enligt kommissio- nen en skattepolitisk åtgärd som ska förenkla skattereglerna, minska kost-naderna för att följa reglerna och undanröja skattehindren för företag sombedriver verksamhet över gränserna. Den gemensamma konsolideradebolagsskattebasen avses vidare ge en nystart för den inre marknaden ochflaggskeppsinitiativet för industripolitik i Europa 2020-strategin och bidratill att genomföra de breda målen i unionens industripolitik enligt Europa2020-strategin.
Effekterna för medlemsstaternas skatteinkomster av en gemensam konso- liderad skattebas beror enligt kommissionen i slutändan på de nationellapolitiska val som görs i fråga om kombinationen av olika skatteinstrumentoch tillämpliga skattesatser. Det är enligt kommissionen följaktligen svårtatt förutsäga de exakta effekterna för var och en av medlemsstaterna.
För en närmare redovisning av direktivets innehåll och regeringens pre- liminära ståndpunkt till förslaget hänvisar utskottet till regeringens faktapro-memoria 2010/11:FPM96.
Som rättslig grund för direktivförslaget har kommissionen hänvisat till arti-kel 115 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF). Enligtbestämmelsen ska rådet utfärda direktiv om tillnärmning av lagar somdirekt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Skatte-frågor ska beslutas med enhällighet i ministerrådet efter att Europaparla-mentet och Ekonomiska och sociala kommittén hörts.
Subsidiaritetsprincipen regleras i artikel 5 i fördraget om Europeiska uni- onen. Enligt denna ska unionen, på de områden där den inte har exklusivbefogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för denplanerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlems-staterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning ellerverkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.
Enligt Lissabonfördraget ska alla nationella parlament få del av utkasten till lagstiftningsakter för att bedöma initiativens förenlighet med subsidiari-tetsprincipen. I enlighet med 10 kap. 6 § riksdagsordningen har riksdagenatt pröva om lagstiftningsakten strider mot subsidiaritetsprincipen.
Subsidiaritetsprincipens tillämpning i detta ärende Kommissionen har anfört följande till stöd för att direktivförslaget inte stri-der mot subsidiaritetsprincipen.
Systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas syftar till atthantera de skattehinder som företag ställs inför när de ska bedriva verk-samhet på den inre marknaden, främst på grund av att det finns 27olika skattesystem i EU. Om varje medlemsstat enskilt utformar ochgenomför icke samordnade åtgärder skulle detta bara reproducera dennuvarande situationen, eftersom företag fortfarande skulle behöva han-tera lika många skatteförvaltningar som det antal medlemsstater där deär skattskyldiga.
Om varje medlemsstat tillämpar sitt eget system skulle de regler som beskrivs i detta förslag, som gränsöverskridande förlustutjämningoch skattebefriade koncernomstruktureringar, vara ineffektiva ochkunna skapa snedvridningar på marknaden, i synnerhet dubbelbeskatt-ning eller utebliven beskattning. Olika nationella regler för uppdelningav vinster skulle inte heller förbättra den nuvarande – redan komplice-rade – processen för att fördela vinster mellan närstående företag.
Problemets karaktär förutsätter en gemensam metod.
En enda uppsättning regler för beräkning, konsolidering och fördel- ning av skattebaser mellan närstående företag i EU väntas mildra demarknadssnedvridningar som vållas av de nuvarande 27 nationella skat-tesystemen. Systemets byggstenar, i synnerhet gränsöverskridande för-lustutjämning, skattebefriade överföringar av tillgångar inom enkoncern och fördelning av koncernens skattebas med hjälp av en for- mel, kan bara förverkligas inom ett gemensamt regelverk. Följaktligenmåste gemensamma regler för administrativa förfaranden utformas föratt principen om kontakt med en enda förvaltning ska kunna fungera.
Förslaget är begränsat till att bekämpa de skattehinder som vållas av olikheter mellan de nationella systemen för att beräkna skattebasen förnärstående företag. Vid uppföljningen av undersökningen om företags-beskattning framkom att det bästa sättet att åtgärda dessa hinder skullevara att införa ett gemensamt regelverk för beräkning av bolagsskatte-baser och konsolidering över gränserna. Dessa problem kan bara lösasgenom att man antar lagstiftning på unionsnivå, eftersom de främst ärav gränsöverskridande karaktär. Detta förslag kan således motiverasgenom hänvisning till subsidiaritetsprincipen, i det att enskilda åtgärderfrån medlemsstaternas sida inte skulle uppnå de avsedda resultaten.
Regeringen har i faktapromemoria 2010/11:FPM96 redovisat sin bedöm-ning i subsidiaritetsfrågan enligt följande.
Regeringen vill inledningsvis framhålla att grundprincipen om skattesu-veränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gäller direkta skat-ter. I dessa avseenden bestämmer i princip den enskilda medlemsstatensjälv. Det faller inom ramen för varje medlemsstats nationella kompe-tens att säkra välfärden genom att ta ut och använda skatteintäkter pålämpligt sätt. Företagsbeskattningen är nära integrerad med både andradelar av skatteområdet och med medlemsstaternas ekonomiska och poli-tiska förhållanden. Sett från det perspektivet är medlemsstaten bättrelämpad än EU att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningenbör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål både nationelltoch inom EU. Nationella företagsskattesystem är generellt sett utfor-made på ett sätt som passar näringslivsstrukturen i varje enskild med-lemsstat (bank och finans, industri, jordbruk etc.). Det kan därförhävdas att det finns en risk för att CCCTB skulle kunna minska kon-kurrensen och därmed negativt påverka produktiviteten inom EU.
Vidare är den rättsliga grunden för förslaget artikel 115 i FEUF, vilketinnebär att rådet ska utfärda direktiv om tillnärmning av lagar somdirekt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion.
Delar av förslaget går längre. Det gäller t.ex. den förändrade fördel-ningen av skatteintäkter som fördelningsnyckeln ger upphov till. Vilkaåtaganden respektive eftergifter som en medlemsstat ska göra i förhål-lande till andra medlemsstater när det gäller fördelningen av skattein-täkter är främst en fråga som medlemsstaterna är bäst lämpade attbedöma. En förändrad skattefördelning mellan medlemsstaterna är inteheller nödvändig för att den inre marknaden ska fungera bättre.
Regeringen håller dock med kommissionen om att flera av de förde- lar med CCCTB som lyfts fram för företagen bäst skulle uppnåsgenom lagstiftning på EU-nivå. Detta gäller bl.a. vissa av de administ-rativa förenklingar som kan förutses och minskade dokumentationskravinom EU. Det gäller också risken för dubbelbeskattning och möjlighe-ten till gränsöverskridande kvittning av förluster. Detsamma gäller denökade rättsliga säkerhet för medlemsstater som bl.a. följer av att direk-tivet utformas så att det är förenligt med EU-rätten. Samtidigt tyderdock erfarenheter från mervärdesskatteområdet på att problem med rätts-säkerheten inte försvinner vid en harmonisering, utan blir av en annanart och främst handlar om genomförandet av direktivet.
Även om invändningar kan riktas mot delar av förslaget i subsidiari- tetshänseende, anser regeringen sammantaget att det inte finns skäl attifrågasätta kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med sub-sidiaritetsprincipen.
Utskottet vill betona att utskottet står bakom regeringens uttalande om attgrundprincipen om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas närdet gäller direkta skatter. EU-rätten (artikel 115 i FEUF) ger unionen kom-petens när det gäller harmonisering av lagstiftning som direkt inverkar påden inre marknadens upprättande och funktion. Som framgår av faktapro-memorian (2010/11:FPM96 s. 11) har regeringen gjort bedömningen attdelar av förslaget går längre. Det gäller t.ex. den förändrade fördelning avskatteintäkter som den fördelningsnyckel som kommissionen föreslagit gerupphov till. Vilka åtaganden respektive eftergifter som en medlemsstat skagöra i förhållande till andra medlemsstater när det gäller fördelningen avskatteintäkter är främst en fråga som medlemsstaterna är bäst lämpade attbedöma. En förändrad skattefördelning mellan medlemsstaterna är enligtregeringens bedömning inte heller nödvändig för att den inre marknadenska fungera bättre. Även om invändningar kan riktas mot delar av försla-get i subsidiaritetshänseende, anser regeringen sammantaget att det intefinns skäl att ifrågasätta kommissionens bedömning att förslaget är fören-ligt med subsidiaritetsprincipen.
Oavsett de invändningar som kan riktas mot förslaget från subsidiaritets- synpunkt ska betydelsen av en bättre samordning på företagsskatteområdetinte underskattas. Stora delar av kommissionens förslag kan mycket välvisa sig rymma värdefulla fördelar för företagande och investeringar inomEU och därmed i förlängningen också för jobbtillväxten och välfärdeninom hela unionen. Trots detta anser utskottet att regeringen inte fullt utdragit konsekvensen av att delar av förslaget inte är fria från invändningarfrån subsidiaritetssynpunkt. En alltför extensiv tillämpning av de reglersom ger unionen lagstiftningskompetens leder i förlängningen till en urholk-ning av medlemsstaternas suveränitet när det gäller att bibehålla tillräck-liga skatteintäkter för att finansiera välfärden. Utskottet anser att dessainvändningar därför måste leda till slutsatsen att kommissionens förslag isitt nuvarande skick inte till alla delar är utformat så att det kan ansesvara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår att riksdagenger uttryck för detta i ett motiverat yttrande. Ett förslag till ett sådant ytt-rande finns i bilaga 2.
Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam kon-
soliderad bolagsskattebas (CCCTB) (M, FP, C, KD)
av Henrik von Sydow (M), Ulf Berg (M), Lena Asplund (M), Fredrik
Schulte (M), Gunnar Andrén (FP), Karin Nilsson (C), Lars Gustafsson
(KD) och Johnny Munkhammar (M).
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse: Riksdagen beslutar att inte avge ett motiverat yttrande och lägger utlåtan-det till handlingarna.
Vi vill betona att vi står bakom regeringens uttalande om att grundprinci-pen om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gällerdirekta skatter. Det aktuella direktivförslaget för med sig betydande föränd-ringar för såväl svenskt näringsliv som skattesystemets utformning ochadministrationen av detta samt påverkar skatteintäkterna. Förslaget ochdess effekter måste analyseras noga. I detta syfte avser regeringen attremissbehandla förslaget. Utskottet kommer för sin del att begära överlägg-ningar med regeringen i fråga om direktivförslagets närmare innehåll,effekterna för svensk ekonomi, svenska företags konkurrenskraft och deoffentliga finanserna.
Det som nu är aktuellt är inte att ta ställning till om direktivet bör genom- föras eller inte, utan att pröva om åtgärder för att uppnå syftet medförslaget bör genomföras på unionsnivå eller på nationell nivå. Som reger-ingen har konstaterat finns det inslag i förslaget där nödvändigheten ellerlämpligheten av en reglering på unionsnivå skulle kunna diskuteras. Kom-missionens förslag är komplext och kan visa sig rymma betydande förde-lar för företagande och investeringar inom EU och därmed i förlängningenockså för jobbtillväxt och välfärd inom hela unionen. Vi anser mot dennabakgrund att förslaget inte bör avfärdas redan inom ramen för en subsidia-ritetsprövning. Vi anser följaktligen att kommissionens bedömning attdirektivförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen bör accepteras.
Efter att en mer omfattande analys av förslaget och dess konsekvenser försvenskt vidkommande har kunnat genomföras blir det möjligt att bättrebedöma direktivförslaget och hur Sverige bör agera vid kommande förhand-lingar.
Vårt ställningstagande innebär sammanfattningsvis att vi inte vill ifråga- sätta kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritets-principen. Ett motiverat yttrande i subsidiaritetsfrågan blir därför inteaktuellt.
Förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag Mot bakgrund av prövningen av subsidiaritetsprincipens tillämpning i kom-missionens förslag om direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskat-tebas (KOM(2011) 121) som redovisas i skatteutskottets utlåtande 2010/11:SkU37 Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam konsoli-derad bolagsskattebas (CCCTB) anser riksdagen att det aktuella utkastetinnehåller inslag som innebär att förslaget i dess helhet inte är förenligtmed subsidiaritetsprincipen.
Regeringen har i faktapromemoria 2010/11:FPM96 redovisat sin bedöm- ning i subsidiaritetsfrågan. Där erinras att det faller inom ramen för varjemedlemsstats nationella kompetens att säkra välfärden genom att ta ut ochanvända skatteintäkter på lämpligt sätt. Företagsbeskattningen är nära inte-grerad med både andra delar av skatteområdet och med medlemsstaternasekonomiska och politiska förhållanden. Sett från det perspektivet är med-lemsstaten bättre lämpad än EU att bedöma och överblicka hur företagsbe-skattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål bådenationellt och inom EU. Nationella företagsskattesystem är generellt settutformade på ett sätt som passar näringslivsstrukturen i varje enskild med-lemsstat (bank och finans, industri, jordbruk etc.). Det kan därför hävdasatt det finns en risk för att CCCTB skulle kunna minska konkurrensen ochdärmed negativt påverka produktiviteten inom EU. Vidare är den rättsligagrunden för förslaget artikel 115 i FEUF, vilket innebär att rådet skautfärda direktiv om tillnärmning av lagar som direkt inverkar på den inremarknadens upprättande eller funktion. Delar av förslaget går längre enligtregeringens bedömning. Det gäller t.ex. den förändrade fördelningen avskatteintäkter som fördelningsnyckeln ger upphov till. Vilka åtagandenrespektive eftergifter som en medlemsstat ska göra i förhållande till andramedlemsstater när det gäller fördelningen av skatteintäkter är främst enfråga som medlemsstaterna är bäst lämpade att bedöma. En förändrad skat-tefördelning mellan medlemsstaterna är inte heller nödvändig för att deninre marknaden ska fungera bättre. Regeringen håller dock med kommissio-nen om att flera av de fördelar med CCCTB som lyfts fram för företagenbäst skulle uppnås genom lagstiftning på EU-nivå. Detta gäller bl.a. vissaav de administrativa förenklingar som kan förutses och minskade dokumen-tationskrav inom EU, risken för dubbelbeskattning och möjligheten tillgränsöverskridande kvittning av förluster. Även om invändningar kan rik-tas mot delar av förslaget i subsidiaritetshänseende, anser regeringen sam-mantaget att det inte finns skäl att ifrågasätta kommissionens bedömningatt förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN SVERIGES RIKSDAG Oavsett de invändningar som kan riktas mot förslaget från subsidiaritets- synpunkt ska betydelsen av en bättre samordning på företagsskatteområdetinte underskattas. Stora delar av kommissionens förslag kan mycket välvisa sig rymma värdefulla fördelar för företagande och investeringar inomEU och därmed i förlängningen också för jobbtillväxt och välfärd inomhela unionen. Trots detta anser riksdagen att regeringen inte fullt ut dragitkonsekvensen av att delar av förslaget inte är fritt från invändningar frånsubsidiaritetssynpunkt. En alltför extensiv tillämpning av de regler som gerunionen lagstiftningskompetens leder i förlängningen till en urholkning avmedlemsstaternas suveränitet när det gäller att bibehålla tillräckliga skatte-intäkter för att finansiera välfärden. Riksdagen anser att dessa invänd-ningar därför måste leda till slutsatsen att kommissionens förslag i sittnuvarande skick inte till alla delar är utformat så att det kan anses varaförenligt med subsidiaritetsprincipen.

Source: http://new.folketingsbilag.dk/files/994468.pdf